Ett lättbyggnadssystem i ett livscykelperspektiv

Klimat- och miljöaspekter vid uppförande och drift
Byggandet av stora hus med trästomme har tagit fart i Sverige. 2018 byggdes 13 procent av flerbostadshusen med stommar av trä. Potentialen är stor. Enligt Martin Erlandsson, doktor i hållbart byggande på Svenska Miljöinstitutet, IVL, är det inte orimligt att anta att 50 procent av flerbostadshusen byggs med trästomme inom 10 år. 

När vi talar klimatsmarthet konstaterar Erlandsson vidare efter att under flera års tid studerat den faktiska skillnaden mellan olika byggsystem, att det enklaste sättet att minska klimatbelastningen är att nyttja trä i stommen. På så vis kan klimatgasutsläppen halveras under byggskedet. Om man dessutom räknar in kolinlagring i byggmaterialen blir träbyggnader oftast klimatpositiva. Under driftstiden är byggnadens klimatbelastning betydande i form av energitillförsel för drift, uppvärmning och underhåll. Det är därför viktigt att vi bygger så energieffektivt att det krävs lite tillförd energi för att värma upp, alternativt kyla, fastigheterna. Det är också betydelsefullt att vi byggtekniskt uppför hus så att de inte kräver utbyte av stomdelar, eller andra vitala delar, under byggnadens livslängd.

DEN SOM VILL VETA MER om jämförelser när det gäller klimatgasutsläpp av koldioxid i byggandets olika skeden kan ladda ner en intressant rapport från Sveriges Byggindustrier daterad 2018 som heter ”Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem byggsystem”. Här jämförs de tre vanligast förekommande byggkonstruktionerna i betong och två byggsystem med trä i stommen. Villkoren är desamma, det vill säga husen är likadant utformade, de kräver en viss mängd energi per kvadratmeter, de har likadana ljudkrav osv. Det visar sig att träkonstruktionerna är bättre i klimathänseende, oavsett förbättringar genom användning av dagens mest ”klimatsmarta” betong och vid hänsyn tagen till karbonatisering av densamma, vilket innebär en reducering av koldioxid i luften kring byggnaden. Exemplet är beräknat på 50 år. Den isolering som man har räknat på är glasull och cellplast. Det hade varit intressant att se resultatet om de även hade räknat på användning av cellulosafiberisolering i träkonstruktionerna, det vill säga någon form av träfiberisolering eller isolering tillverkad av cellulosafibrer från papper. På förekommen anledning bad undertecknad professor emeritus Mauritz Glaumann, Högskolan i Gävle, som är väl bevandrad i LCA-analyser, att räkna fram en klimatgasjämförelse mellan 1 m av Lindbäcks ytterväggsystem med mineralull, och en yttervägg med cellulosafiberisolering – i övrigt lika. Väggen med cellulosafiberisolering visade sig vara ca 40 procent mindre klimatbelastande. 

PÅ SENARE ÅR HAR DET VARIT mycket fokus på utveckling av stomsystem i massivträ/KLträ för uppförande av flervåningshus i trä. Men det finns även lätta byggnadssystem, där vanliga reglar av trä används. I USA och Kanada används exempelvis lätta stomsystem även i stora byggnader, upp till ca 5–6 våningar. I Sverige kan lättbyggnadssystem användas till både små och stora byggnader med hjälp av lättbalkar och lättreglar, vilka har funnits på marknaden i flera decennier. Viktiga systemfördelar med dessa lättbalkar och lättreglar där livet utgörs av ett skivmaterial, baserat på träfiber, ofta spånskiva, eller ”Oriented Strand Board, OSB, och där flänsarna består av rena träreglar eller LVL, Laminated Veneer Lumber, är att det går att bygga högt. Reglarna är ofta grövre nertill i flervåningshus och har mindre grova dimensioner högre upp i byggnaden. Intressant i tider när vi behöver vara resurseffektiva med råvaror är att 47 procent mindre råvara krävs jämfört med massiva träkonstruktioner för att erhålla samma funktioner med lättbyggnadssystem. En annan fördel med lättreglar/balkar är att köldbryggorna blir minimerade. Liven i mitten är förhållandevis tunna och ger plats för isolering. Utredningar visar att användande av I-balk minskar värmeförluster med ca 75 procent via köldbryggor och U-värdet blir i genomsnitt 15 procent lägre än för konventionella träregelkonstruktioner. Stabilitet i de höga byggnaderna erhålls genom olika kombinationer av skivmaterial, exempelvis LVL, gips och konstruktions plywood/ K-plywood. LVL-skivor, ex 39 mm från Metsä Wood, kan även användas i bjälklag vid stora spännvidder samt då hisschakt ska bäras upp av trä i stället för betong. 

Läs hela artikeln här...